När roliga minnen blir sorgliga

Lyssnar på the Killers och kollar på bilder från det fantastiska konfalägret jag var på i somras!
Lägret var helt perfekt; underbara mäninskor, fint boende, god mat och roliga utmaningar.
Det var i Fjällen och jag tror vandringarna och de avskyvärt läskiga klättringarna vi gjorde tillsammans stärkte oss något så otroligt som grupp.
Vi kom närmare varann och hade hur jävla skoj som helst!

Jag blir ledsen när jag blickar tillbaka!
Det får bara inte vara över!
Tanken på att det är något som aldrig kommer igen gör mig tårögd! <3
Vill tillbaka till den roliga tiden och stanna där, lägret var en av ungefär 10 händelser i mitt liv som jag skulle vilja stanna tiden i och leva hela mitt liv där i kärlek och glädje.

Usch... nu blir jag såhär äckligt känslosam och nostalgisk...
Bilderna får tala för sig själva nu

KÄRLEK!



Lättklädda OCH fantastiskt schyssta killar, finns det något bättre? ^^



Jag klättrar! Hade panik för det var så grymt högt och jag har höjdskräck!
Men jag fick mig ända upp, så jag var jäkligt stolt över mig själv ;)

Kommentarer
Postat av: jakke..

haha! jag grät så jävla mkt innan träningen idag ;( top10 bästa upplevelserna i mitt liv<3 tack<3

2008-10-29 @ 23:27:15

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0