You, who stole my solitude

Har pluggat och tror jag kommer någon vart,
frågan är hur långt
känns inte som långt nog

Trött så att ögonlocken faller ihop
tror jag lägger ner.
saknar Daniel så att all längtan snart exploderar ut genom öronen!!!
ändå valde jag motvilligt plugget och sömnen
jag som trodde jag var en romantiker...



En femtiolapp skulle aldrig vara nog!
Du förtjänar en skattkista, hela kungariket, himlen och en oändlig rymd! ♥




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0